Vad bakterien Kluyvera cryocrescens kan ställa till med, ett patientfall

Måndag 13 maj 2019

Vår patient, vi kallar honom här Anders, hörde av sig till oss sommaren 2016 och kommer till kliniken i slutet av juni för ett första besök. Han berättar då att han 2011 fastnade i en poliskontroll och fick då göra ett utandningsprov för alkohol. Ett test som i utandningsluften visade sig vara positivt, dvs att han då hade alkohol i blodet. Anders fick nu följa med polisen till sjukhus där ytterligare prov skulle tas. Han var dock inte orolig då han inte hade druckit något. Kvällen innan hade han visserligen druckit två glas vin och en liten whisky, men det hade gått mer än 20 timmar sedan dess. Två gånger fick han blåsa på sjukhuset med ett medeltal på nästan en promille!

Anders hävdade sin oskuld, han borde rimligen ha varit relativt påverkad med 1 promille alkohol i blodet, med sluddrigt tal, försämrad muskelkontroll och svårare att kontrollera humöret som följd ref 1). Anders hade ätit diklofenak under ett par veckor innan polisingripandet och trodde själv att detta kunde ha haft en påverkan på testet. Det trodde dock inte polisen, inte heller trodde de honom utan ansåg att han troligen var alkoholist, då man kan dricka relativt mycket utan att det märks nämnvärt. Vid detta tillfälle var Anders en normalförbrukare av alkohol, dvs ca 1 - 2 glas vin till maten fredag och lördag. Ingen storkonsument alltså. Även sjuksköterskan på sjukhuset undrade om Anders hade fått hjälp med sina alkoholproblem. Anders fortsatte envist att hävda att han inte hade några sådana problem. Han försökte också få leverprov tagna, och lyckades till slut få till stånd ett leverprov, via en vän. Detta prov visade på förhöjda levervärden, så Anders slutar omgående med diklofenak. Något är uppenbarligen fel om det fortfarande finns alkohol i kroppen 20 timmar efter intag.

Under 2011 till 2016 kontrollerades Anders levervärden vid ett flertal tillfällen. Det var framförallt P-ALAT, P-ASAT och P-GT som mättes och vid enstaka tillfällen även SETANOL. Under denna period var ofta dessa värden något förhöjda och P-GT oftast mycket förhöjt. P-GT, glutamyltransferas (GT, eller gamma-GT) är ett enzym som är involverat i aminosyrasyntesen och återfinns i levern och andra organ. Vid leverpåverkan (som till exempel fettlever och gallstas) stiger GT-aktiviteten i blodet.

Mätning av GT har sedan 1970-talet utnyttjats som en biomarkör för alkoholinducerad vävnadsskada på framför allt levern, vilket ofta uppkommer vid långvarig kronisk överkonsumtion av alkohol, samt för behandlingsuppföljning av personer med diagnostiserade alkoholproblem som ett komplement till dagens mer specifika alkoholmarkörer (CDT och P-ETH). Även uppmätt CDT har varit förhöjt, och så sent som våren 2016 var P-ETH, etanol, krafigt förhöjd och motsvarade då ett värde för överkonsumtion av alkohol ref 2). Men hur kunde detta vara möjlig? Anders hade då helt slutat att dricka alkohol! Anders köpte nu en alkoholmätare, godkänd av Motormännens Riksförbund, MHF. Den första mätningen som gjordes visade på 0,4 promille, och detta trots att ingen alkohol druckits under en månad. Sedan dess har Anders testat sig själv morgon och kväll. Hans slutsats var nu att alkohol måste bildas av sig själv i kroppen!

Det var nu Anders kom till kliniken. Vi gick igenom hans hälsohistoria och utifrån anamnesen och blodmikroskopering som påvisade inaktiva leukocyter, intracellulära mikrober i erytrocyterna samt rod-formade bakterier gjorde vi en primär diagnos på candidos samt en sekundär diagnos på tarmdysbios. Det beslutades att Anders skulle göra ett avföringstest, Comprehensive Parasitologi (CP-test) som skickades till Genova laboratorium i USA.

I augusti hade vi fått svaret och gick igenom detta med Anders. Analysen gav besked om att det inte fanns någon svamptillväxt i tarmarna. Av de goda bakteriestammarna fanns det bra med bifidobakterier och escherichia coli och något färre av laktobaciller, vilket skulle behöva åtgärdas. Även bifidobakterierna skulle behöva ökas på lite. När det gällde övriga bakterier fanns en viss tillväxt av gamma- och alfahaemolitiska streptokocker. Men, det fanns också en mycket hög tillväxt av bakterien Kluyvera cryocrescens. Inga larver eller parasiter fanns i avföringen. 

Analyssvar vid första tillfället:

 

Kluyvera cryocrescens är ett släkte gramnegativa, fakultativt anaeroba bakterier inom familjen Enterobakterier. Bakterierna finns i livsmedel, jord och i avloppsvatten. De utgör oppurtunistiska patogener hos människan, dvs är i normala fall harmlösa, men kan orsaka allvarliga infektioner om bäraren har ett nedsatt immunförsvar, ref 3). Kluyvera finns i flera stammar och delar egenskaper med de flesta medlemmar i familjen Enterobakterier, bland annat att de är gramnegativa, stavformade, katalaspositiva och oxidasnegativa. De fermenterar (jäser) D-glukos med produktion av syra och gas och är mottagliga för antibiotika. Kluyverastammar fermenterar många av sockerarterna och man använder polyhydroxylalkoholer vid identifiering, ref 4).

När vi närmare undersökte denna bakterie hittade vi en studie som beskriver hur man använder Kluyvera cryocrescens till att omvandla biodiesel från rå glycerol till etanol. Tillsättning av näringsämnen såsom jästextrakt resulterade i en klar förbättring av celltillväxt såväl som etanolproduktivitet under anaerobiska förhållanden. Också när glycerolfermentering skedde under mikroaeroba förhållanden gavs utomordentliga förbättringar i celltillväxt, etanolproduktivitet, jämfört med en fermentering under strikta anaerobiska förhållanden. Kluyvera cryocresens S26 producerade då 27 g/l entanol från rå glycerol, ref 5)

Nu började vi fundera om det kunde vara så, att denna bakterie som fanns i Anders tarmflora också var den som tillverkade den alkohol som Anders hade i kroppen när han fick göra utandningsprovet i poliskontrollen.

Innan vi påbörjade någon behandling av Anders hade han också legat inlagd ett dygn på ett svenskt sjukhus. Där stod han under ständig övervakning avseende mat och dryck och fick blåsa i alkoholmätare med jämna mellanrum. Även dessa test påvisade att Anders hade alkohol i kroppen.

Vi satte nu in behandling, och det blev örtdroppar, Pronan (Beyond Balance), en blandning av timjan, hallonblad, astragalus, ryl, kattmynta, kransborre, sallat, fänkål, kanadensiskt gullris, bergssyra, åkerfräken samt hagtorn. Vi började med låg dos, en droppe morgon och kväll, för att långsamt öka till fem droppar två gånger per dag.

I början av oktober 2016 ringer Anders oss, han har då varit i kontakt med sjukhuset på grund av en smärta i tinningen. Denna bedöms som temporalis arterit och sjukhuset sätter in Prednisolon 10 mg, kalcium med D-vitamin samt Alendronat Treva veckotablett (mot benskörhet). Anders avslutar då Pronan-kuren. I slutet av oktober sätts Pronan in igen, nu med fyra droppar två gånger per dag. Dessa ska ökas till fem plus fem. Magen är lite trög, men bättre än jämfört med tidigare. Vid blodmikroskopering syns lätt aggregerade erytrocyter och l-formade bakterier. Anders blåser fortfarande morgon och kväll hemma, och det finns fortfarande alkohol i utandningsluften, dock lägre än tidigare, men inget i blodet.

Under perioden november 2016 till mitten av januari 2017 intas Pronan fem droppar två gånger per dag och alkoholmätningen ger ett resultat där värdet inte varit över 0,05 sedan i början av november och sedan i början av december inte varit över 0,03. Då ska man komma ihåg att de första gångerna Anders blåste i apparaten hade han på eftermiddagen 0,4 promille i utandningsluften. Fram till november sjönk dessa värden och låg då på ett snitt runt 0,1 promille.

När Anders kommer till oss under januari 2017 behandlas han fortfarande för sin temporalis arterit och är lite trött, yr och vinglig. Magen är allmänt trög och blodmikroskopering visar nu endast på lätt aggregerade röda blodkroppar. Vi rekommenderar nu att byta ut Pronan mot andra örtdroppar, MC-PZ (som även det är en örtblandning från Beyond Balance, bestående av kanadensisk gulrot, kardborre, läkelobelia, rosmarin, ryl, bergssyra och hagtorn) med samma dosering som tidigare, dvs starta med en droppe två gånger per dag för att därefter sakta öka till fem plus fem. Vi rekommenderar också magnesium till kvällen för att få en bättre sömn. Mariatistel som Anders ätit sedan tidigare rekommenderas också som leverstödjare.

Nästa gång som Anders kommer till kliniken är i början av april 2017. Han har fortfarande yrsel, en konstant feber pendlande mellan 37,2 och 38,7 grader. Ändå är energin något bättre och han sover också bättre. Vid blodmikroskopering hittar vi makrocyter och Hb är 142, vilket är det högsta värdet hittills. Vi är ändå inte nöjda och fortsätter behandlingen med örter. Han är nu uppe i tre droppar av MC-PZ två gånger per dag. Vi rekommenderar honom att fortsätta med denna dos och att fortsätta med Mariatistel. Dessutom sätter vi in IMN V II (även detta en örtblandning från Beyond Balance, bestående av pau d’arco, fläder, stenros, mahonia, coptis, neem, indianfrossört, cordyceps, glanshägg, ingefära, gotu kola och skogsolvon) med samma dosering som de andra örtdropparna, dvs en försiktig start med en droppe två gånger per dag för att sedan sakta öka till fem droppar två gånger per dag.

Tre veckor senare har vi telefonkontakt med Anders. Han har nu ingen alkohol i utandningsluften, har normal kroppstemperatur, men är fortfarande yr. Vi rekommenderar honom att fortsätta med örtdropparna och Mariatistel, som tidigare angivits. I september ändrar vi lite i medicineringen och sätter då in en annan typ av örtdroppar, Crypto Plus (dessa kommer från Researched Nutritionals och innehåller cryptolepis, lomatium, ceanothus, svart valnöt och stillingia), med en start av tre droppar två gånger per dag för att sedan öka till tio droppar två gånger per dag. Vi sätter också in Multimessenger, tabletter som ska stärka immunförsvaret. I november 2017 har vi ytterligare en kontakt med Anders. Han berättar då att han numera inte har någon feber och att han i utandningstesterna inte blåst positivt för alkohol på länge.

I mars 2018 görs ett nytt avföringsprov och då kan vi konstatera att bakterien Kluyvera cryocrescens helt har försvunnit!

Analyssvar efter behandling:

 

Av: Ulf Granberg, Naturläkare, SNLF, LevFrisk i Norden AB

Monica Bergström, Naturläkare, SNLF, LevFrisk i Norden AB 

 Referenser:

 

  1. Forsakra.net, Olika alkoholnivåer i blodet http://www.forsakra.net/blogg/olika-alkoholnivaer-sa-paverkas-du
  2. Socialstyrelsen, Befarat långvarigt högt intag av alkohol http://www.socialstyrelsen.se/nationellariktlinjermissbrukochberoende/sokiriktlinjerna/befaratla ngvarigthogtintagaval
  3. Svensk MeSH, Karolinska Institutet, Definition Kluyvera https://mesh.kib.ki.se/term/D044086/kluyvera
  4. Kluyvera, a new (redefined) genus in the family Enterobacteriaceae: identification of Kluyvera ascorbata sp. nov. and Kluyvera cryocrescens sp. nov. in clinical specimens, J J Farmer, 3rd, G R Fanning, G P Huntley-Carter, B Holmes, F W Hickman, C Richard, and D J Brenner, J Clin Microbiol. 1981 May; 13(5): 919–933. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC273917/
  5. Ethanol production from biodiesel-derived crude glycerol by newly isolated Kluyvera cryocrescens, Appl Microbiol Biotechnol. 2011 Feb;89(4):1255-64. doi: 10.1007/s00253-010-3076-3. Epub 2011 Jan 7, https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/?term=Kluyvera+cryocrescens+and+ethanol
 
Copyright © 2018 Levfrisk i Norden AB.

Alla rättigheter är reserverade.
Text och eller bilder får inte återges, delvis eller i sin helhet, i skrift eller på annat sätt utan författarnas skriftliga godkännande.